Störst av allt är kärleken!

1 Korinthierbrevet 13

Kärleken är störst av allt
1Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen.2Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med all min kunskap? Om jag har trons gåva, så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd.3Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde.4Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt,5och aldrig överlägsen, självisk eller fräck. Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram. Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.6Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.7Kärleken är trogen vad det än kostar. Den förväntar sig alltid det bästa, hoppas i det längsta och är beredd att uthärda allt.

8Alla de andliga gåvor som Gud ger kommer en dag att ta slut, men kärleken lever vidare i evighet. En dag kommer gåvan att profetera att upphöra, de många språken att tystna och kunskapen att ta slut.9All vår kunskap och allt vårt profeterande är bara detaljer i en underbar helhet och har därför sin begränsning.10När vi en gång ser den fullkomliga verkligheten, behöver vi inte längre dessa gåvor, som trots att de är underbara ändå är otillräckliga.11När jag var barn talade och tänkte och resonerade jag som ett barn, men sedan jag blev vuxen sträcker sig mina tankar mycket längre och jag har lagt av det som är barnsligt.12På samma sätt kan vi bara se och förstå en del av Guds storhet nu. Det är som spegelbilden i en orolig vattenyta. Men en dag ska vi se honom i hans fullhet, ansikte mot ansikte. Allt det som jag nu vet är ofullkomligt, men då ska jag veta allt precis som Gud vet allt om mig nu.13När allt annat går under finns tre saker ändå kvar - tron, hoppet och kärleken - men störst av dem är kärleken.

Dessa ord från Paulus säger så mycket om vad äkta kärlek är. Själv känner jag att det representerar vad Gud är för oss. Jag saknar så mycket av dessa egenskaper, jag önskar att jag vore mer ödmjuk, mindre stolt, mindre skrytsam och överlägsen. Mindre självisk och lättretad. Jag önskar att jag var så kärleksfull att jag alltid förväntade mig det bästa, hoppades i det längst och var beredd att uthärda allt. Denna kärlek som Paulus talar om är den kärlek som så många har glömt bort idag, det är därför vi ser familjer splittras, vi ser människor vara ensamma och många som har tappat respekten för sin kropp och sin moral.

Herre hjälp mig att blir mer kärleksfull och ödmjuk, gör mig mer lik dig, det är min bön. För störst av allt är kärleken.

 

Gud välsigne er!

 

 


Bara genom tron blir vi fria!

Ibland undrar jag vad det innebär att ha riktig tro, tror jag verkligen så mycket som jag skulle vilja tro? Är tron en gåva eller är tron något man hittar eller utvecklar? Vissa människor tror inte alls på Gud, vissa människor tror att det finns något men de vill inte kalla det för Gud, vissa människor tror på Gud men de tror inte han kan fixa allt och vissa människor tror fullt ut på Gud i vårt och torrt , glädje och sorg. I mina ögon är tron en gåva som man måste mata på något sätt. Min far har en tro som känns otroligt orubblig, även i svåra stunder som när min mor var väldigt sjuk så litade han på att herren skulle ta oss igenom allt. Vi kunde höra honom gråta och nästan klaga på Gud på nätterna, men han stod fast vid att Gud hade ett syfte med vad som hände.

Farsan hade som många gånger rätt, han vet att Gud kan lösa och han vet att allt verkar till det bästa för dem som älskar Jesus. Ibland är det så lätt att tro, när herren svara på ens böner då tror vi, speciellt när han svarar på det sättet vi vill. Ibland gör han det så mirakulöst och öser över mer välsignelser än vad vi begärt, herren är överflödets Gud. Men så fort något börjar gå emot oss, så fort allt inte rullar som vi vill så börjar vi fråga oss om han är där, om han finns, om han kan göra allt , om han älskar oss. Vi har sett miraklen om och om igen, vi är så tillfälligt tacksamma när allt går som det ska, när han förlöser oss, men när något inte blir som vi vill så tvivlar vi på att Gud vill vårt bästa.

Precis som judarna när de vandrade ut ur Egypten. De tvivlade på Guds förmåga att hjälpa dem, trots att de sett mirakel efter mirakel. Hela folket stod och såg när havet öppnade sig, de såg dödens ängel komma, alla plågor som drabbade Egypten men trots det så började de tvivla på att Gud ville deras bästa, därför var det få som fick se det lovade landet. Jag tror samma sak gäller för oss idag, vår otro på Jesus blod och att korset förlöser oss kommer att leda till att många inte kommer att se himmelriket som vi har blivit lovade. Det är vår tro på Jesus som leder till evigt liv, vår förtröstan att han är med oss i vårt och torrt. Även om inte allt blir exakt som vi vill , så vet vi att allt verkar till det bästa för dem som älskar Jesus. Har vi den säkerheten så kan inget rubba oss och inget kan skilja oss från Guds kärlek och det han har lovat oss. Så prisa herren även i stormen, tron förlöser, tron ger dig frihet och styrka. 

Herren är alltid där! 


Är du jordens salt?

Jag lyssnade på en predikan idag av Pastor Carter Conlon från Time Square Church. När jag är ute och powerwalkar så kan det ofta vara skönt med en predikan i lurarna. Pastor Conlon talade om att vi kristna måste agera jordens salt, precis som Jesus sa att vi var. Saltets betydelse för jorden i Jesu tid var stor av olika anledningar , exempelvis för konservering , som läkningsmedel, matlagningingridiens m.m, det var helt enkelt essentiellt. Därför var det inte så konstigt att Jesus tog salt som exempel när han talade om sin kropp. Men frågan är, agerar vi som jordens salt? Är vi bra exempel, konserverar vi herrens moral och principer som vi borde göra.

Bringar vårt beteende och attytid helande eller är vi med och trycker ner folk. Salt ger törst, så är vi salt så gör det att andra törstar efter att ha det där extra som vi har, det där som de inte kan sätta fingret på, det där hoppet, den där glädjen, den där godheten som de inte kan precisera? Det där som är Jesus i oss, Gud i oss, den helige ande i oss? Jag kan erkänna att jag inte agerar som jordens salt, väldigt ofta agerar jag fel, väldigt ofta agerar jag som andra. Jag säger inte ifrån när folk snackar skit om nån eller när någon agerar rent ut sagt oförskämt. Jag gör som många andra, undviker att konfrontrera , pga av rädsla förmodligen. När jag tittar på mitt liv så tror jag inte att mitt beteende motiverar människor att vilja söka mer av Gud (kanske vissa välsignelser). De flesta i min omkrets vet nog inte ens hur seriös jag är med min tro.  

Pastor Conlons predikan fick mig att tänka väldigt mycket idag, jag behöver bli mer ödmjuk, jag behöver vara där mer för människor. Hur kan jag kalla mig för kristi medföljare och enbart fokusera på mig själv? Därför är mitt mål att med hjälp av den helige ande bli jordens salt. Mitt agerande ska spegla Jesus och hans kärlek. Det handlar inte bara om att allt ska vara bekvämt utan att det ska vara rätt och kärleksfullt. Folk ska se mig och bli törstiga på Jesus. Har du tittat på ditt liv och analyserat om du är jordens salt? Kanske vill herren förändra något i ditt liv, lyssna på vad han har att säga och joina resten av jordens salt!

Jesu frid!   

När kyrkan blir underhållning!

Jag var på en gudtjänst idag och det var ett fint möte med barnvälsignelse. Jag har gått till den här församlingen ett tag och jag tycker att den är sund och vettig i många fall. Dock så har jag lite svårt för underhållningsinriktningen församlingen har. Visst ska folk uppskatta kyrkan och trivas, men predikan får inte bli som en föreläsning om livet, en predikan ska handla om Guds or och Guds vilja anser jag. När huvudpastorn i församlingen predikar så brukar han predika just detta, han gör det på ett ödmjukt sätt , han predikar Guds ord och Guds vilja, vissa tar till sig andra tänker på annat. Men ordet är ordet.


Detta händer med kyrkan överlag känner jag, vi är så måna av att få folk att gå till kyrkorna att vi offrar ordet och det sättet ordet borde förmedlas på. Det blir mer ett underhållningscenter än herrens plats. Jag ser det runt omkring mig, olika nystartade kyrkor som försöker locka ungdomar med en cool style, där svordomar och världslig musik är helt okej att använda både av medlemar och ledare. Det tar emot så mycket i mitt hjärta och min själ när jag ser detta runt omkring mig, när jag ser hur kristi kropp förmultnar. Jag är ingen perfekt människa, jag lever inte perfekt men jag försöker inte hitta något alternativ till sanningen som får mig att må bättre. Min sanning är att Gud älskade mig så mycket att jag inte behöver vara perfekt eftersom min perfektion finns i blodet han utgjöt för mig.


Jag vill inte gå till kyrkan och få ett halvvärldsligt ord om hur man ska få perspektiv i livet. Då kan jag läsa en självförbättringsbok. Jag vill gå och höra Gud ord, så som det är sagt, i dess sammanhang kan man uttyda vad Gud vill säga. Öppnar man sitt hjärta så kommer den helige anden att göra sitt verk inom dig och du kommer att förstå Guds ord och hans mening. Idag vill de flesta inte ha ordet som det är, det vill skapa sitt egna ord ur bibeln, ett ord som passar vårt kött och vilja inte Guds. Därför har vi olika kyrkor, olika doktriner , olika tycken och olika perspektiv till ordet. Men det finns bara ett sant ord, innerst inne så vet alla vad som är rätt och fel, alla vet vad ordet vill säga på något sätt, men det är vi som väljer att se bort från sanningen och det är något många kommer att få ångra för alltid!

Jesus älskar dig!

Varför är det jobbigt att söka herren?

Det är så återkommande i mitt liv, så återkommande i min vardag, jag sköter jobbet, jag sköter träningen, jag sköter till och med kosten oftast. Där har jag kontroll, men något jag misssköter om och om igen är min tid med herren. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt, jag förstår inte vad det är som tar min tid men allt tid och ork verkar vara borta när jag ska söka herren. Jag vet att det är en prioriteringsfråga, jag måste börja ha min andakt innan jag gör något annat, men det jag inte förstår själv är varför det ska vara så svårt för mig att sätta herren först av allt.

Egentligen är det så enkelt att jag böjer mina knän på morgonen eller direkt efter jobbet, innan jag sätter igång med något, där just där borde herrens tid vara. När jag tränar på morgonen, när jag går ut och promenerar så brukar jag lyssna på en predikan eller på kristen musik, det fungerar för då är man igång, men när jag är hemma så verkar det som att allt motstånd i världen uppenbarar sig enbart för att jag inte ska ägna tid åt min Gud. Jag känner att jag förlorar helig kraft när jag inte söker Gud tillräckligt. Jag känner att jag blir mer omoralisk, jag tappar min fattning, svordomar kommer ut lättare, mitt beteende förändras. Även min familj påverkas, bristen på bön och herrens närhet har gjort att vi inte ber lika mycket för flera saker som behöver bön.

Det känns som om herren gett upp på mig, jag kan inte disciplinera mig som jag en gång kunde, allt jag vill är att ha honom i min närhet. Allt jag vill är att ha tillbaka den där viljan och glädjen att prisa honom, men jag förstår delvis varför jag inte känner så. Jag har tagit några steg in i världen igen, andra saker har blivit viktigare jag känner det så tydligt, men jag vill ha herren främst. Jag behöver honom även om inget är fel på mig, även om allt flyter på som det ska.  JAg vill bygga upp min tro inför de svåra tiderna, jag vill bygga upp en helig kraft som den heliga anden ligger bakom, jag vill inte bara ha en tillfällig kick utan ett liv med herren.

Herre ge inte upp på mig, lämna mig inte, jag älskar dig!



Herrens vilja och hans spelplan

I söndags morse var jag på en Gudtjänst här i Malmö igen och predikan var åter en gång inspirerande. Pastorn talade om Guds vilja och hur många av oss missuppfattar Guds vilja och hans plan. Vi ser Guds vilja som en tidslinje där vi ska försöka ligga så nära linjen som möjligt och där större utsvängningar är totalt tabu och därför är många rädda för att pröva saker för att vi tror att det inte är Guds vilja. Många lever under denna fördömelse och lever inte i den frihet och välsignelse som Gud har gett oss. Vi försöker slaviskt följa en linje som faktiskt blir för religiös för vårt egna bästa. Pastorn menade istället att vårt liv är som en fotbollsplan där man har klarar linjer på vad som är utanför och innanför planen.

Utanför planen är synd och det är förbjudet att spela bollen där, detta vet vi egentligen, vi vet att vi lever i synd när vi spelar bollen utan för planen ( bildligt talat) utanför linjerna är det förbjudet att spela.. Men på planen (innanför linjerna) så har vi fritt utrymme att spela bollen, pröva saker, prövs oss fram, vi har frihet och välsignelse från Gud. Jag tyckte bilden som pastorn målade upp var väldigt fin och sann av vårt liv och Guds vilja. Jag skulle dock vilja utöka den lite till med en domare till denna livets fotbollsplan. För även om Gud ger oss friheten att inom planen springa med bollen, och pröva nya saker osv så kan han ibland blåsa för frispark och straff på planen. När vi har lagt våra liv i Guds händer så kommer han att leda oss rätt genom den helige anden, ibland håller vi inte med, men han vet det bästa. 


Den helige anden agerar som en fotbollsdomare ofta i vårt liv, detta gör han för att leda oss in i välsignelsen han vill ge oss, dvs leda oss rätt. För vissa måste han blåsa friskpark/straff flera gånger, för andra färre gånger. Han delar nog ut något gult och rött kort här och där också för den delen. Men om vi litar på att allt verkar till det bästa för de som älskar Jesus så måste vi lyda domaren och skärpa vårt spel. I dagens samhälle så har många tröttnat på att följa reglerna på planen så de lämnar planen och går ut i synd, de lyssnar inte på domarn längre, de ser inte att linjerna blir mer och mer avlägnsa i deras liv, det dom uppfattar som frihet är bara en illusion. Den sanna friheten och glädjen finns i herrens fotbollsplan , där han har kontroll och han vet vårt bästa. Tack Jesus för att du leder, tillrättavisar, ger frihet och för att du älskar mig.

God natt! 

Ibland behövs disciplin i herren!

Jag har sagt det ett tag nu, jag har sagt att det är dags att sluta gå ut, sluta betee mig som alla andra. När vänner rycker i en och vill ha med en ut så är det svårt att motstå att dras med, varje fredag är det en kamp, varje lördag likaså, jag faller ofta för det. Jag dricker inte så mycket, jag är inte heller ute för att ragga tjejer som alla andra gör, men bara känslan av att vara ute känns fel. Krogen är ett deprimerande ställe egentligen, folk blir för tillfället annorlunda, killar drickar och är kungar, tjejer dricker och vill visa sig så mycket som möjligt, i den världen möts all ytlighet och all sorg på en och samma gång. Svenska folkets undanflykt från verkligheten heter alkohol, det är den som är orsak till så mycket ont i vårt samhälle, så mycket våld, splittrade familjer, så mycket sorg.

Att motstå sådant som inte behagar Gud är inte alltid lätt, faktum är att i dagens värld är det, som många säger, svårare än någonsin tidigare. Frestelserna är otroligt många, folk vill inte ha några principer eller regler att följa de vill ha underhållning, de vill släppa verkligheten för en stund och leva ut sånt som köttet begär. Många kristna tycker att det är okej att betee sig hur som, så länge inte deras hjärtan säger emot så anser de att Gud inte har något emot det, men bibeln säger att hjärtat kan lätt lura oss med sina begär. Vi vet inte alltid vad som behagar Gud, det är därför vi måste uppdatera oss med herrens ord, det som står där är vår livskarta. Vi vill ta genvägar till allt men vi behöver ha disciplin för att kunna komma till den helighet som Gud vill ge oss. De enda vi bedrar när vi förnekar våra synder är oss själva, genom att förneka synden förnekar vi vad Jesus gjort på korset för oss.

Herren känner dig, han känner dig så mycket bättre än du någonsin kommer känna dig själv, han älskar dig så otroligt mycket och vill hjälpa dig med dina kamper. Men hur ska han göra det, om du inte vill det? Hur ska han hjälpa dig om inte du erkänner att du inte klarar av att vara den han vill att du ska vara? Jag tvivlar på att vi helt kan disciplinera vårt kött, för vårt kött kommer alltid vara kött och dess begär är världsliga, men jag tror på att vi ibland måste känna till herrens moraliska lagar och principer. Jag tror att vi ibland måste disciplinera oss att följa honom och hans vilja, då tror jag att den helige ande kommer och hjälper oss. Det är sååå svårt, det är så svårt att motstå, den här helgen blir första helgen på länge som jag inte går ut med mina vänner, men jag hoppas att det är den första av många. Om jag går ut så vill jag undvika att dricka, det ska bli min bön och jag vill verkligen sluta med det och av den anledningen vet jag att den helige ande kommer att vara med mig där. Herren leder mig rätt! 

Guds välsignelse till er!

Livet är för kort!

Alla är vi dödliga i detta jordiska liv, känd som okänd, fattig som rik, liten som stor, vit som svart, det vi alla har gemensamt är att vi inte kommer härifrån levande. Idag gick en känd svensk idrottsprofil bort. Jag lider med familjen och bara tanken på att en sån ung stjärnas liv rycks bort på detta olyckliga sätt får en att tänka väldigt mycket. Livet är för kort för att slösa det på onödiga och ytliga saker. Livet är för kort för att försöka samla på sig så mycket pengar som möjligt, vi kommer ändå lämna jorden tomhänta. Livet är för kort för att enbart tänka på ytlighet och saker som bara påverkar människor negativt.

Jag tror många, inklusive mig själv,  måste omfördela sina prioriteringar. Vi måste leva närmare Gud, närmare vår frälsare Jesus. Vi måste söka oss bort från den falska lyckan som vi letar efter, lyckan som många tror kommer från pengar och ytlighet. Idag verkar allt frid och fröjd men imorgon kan livet vara över. Bara Gud vet när sådant händer, bara Gud vet när det är dags. Det kan hända genom en olycka, eller genom att Jesus kommer tillbaka. På vilket sätt det än händer så är livet för kort för att spendera sin tid på sådant som inte kommer att förändra dig själv och andra människor till ett evigt liv .

Den enda vägen till riktig lycka, den enda vägen till riktig frid är Jesus. Den enda vägen till evig säkerhet är Jesus. Bara genom han kan vi få evigt liv, bara genom honom kommer vi att kunna känna att vad som än händer så har han allt i sina händer. Jag vet hur svårt det är, jag vet hur mycket som lockar där ute men det finns ingen större säkerhet eller lycka än Jesus. Bara han kan andas liv och glädje i dig, bara i honom kan du vara 100 % säker. Innebär detta att du aldrig kommer att ha problem eller gå igenom svårigheter? Nej! Men han kommer vara där hela tiden, han kommer bära dig och du kommer aldrig att vara själv. Och om herren av någon anledning bestämt sig för att ta hem dig tidigare än du trott, så kommer du att vara lycklig för evigt med honom! Den säkerheten kan inga pengar i världen köpa!

God bless

Varför är det så svårt?

När jag vände mig tillbaka till herren så trodde jag att förändringen skulle bli enklare än såhär, men jag har märkt att man är så indoktrinerad i synd att man ibland inte förstår hur utbredd den är. Vissa synder återkommer i ens liv, fast man liksom vill hålla sig borta ifrån dem så är köttet så starkt. Jag lyssnade på en predikan där pastorn talade om att det är helt omöjligt för oss att bemästra vårt kött av egen hand, det måste vara den helige andes verk. Ofta när vi begått en synd och ångrar oss så är det köttet som ångrar sig tillfälligt, köttet har skuldkänslor inför Gud, men köttets lustar försvinner inte.

Om det inte är fött och återupprättat av den helige anden så kvittar det hur mycket vi försöker disciplinera oss, vårt kött kommer att vinna över oss. Det är det som är skillnaden mellan att vara pånyttfödd genom kristus eller vara en religiös människa. Det finns många saker i mitt liv som jag önskar inte fanns, många tankar och världsanpassade synsätt som jag önskar att jag inte hade, men de finns där. I mina ögon är det inte något konstigt, men jag vet att det är fel i Gud ögon. Jag vill be herren om hjälp med dessa saker, jag vill be herren att öppna mina ögon mot det som är synd i hans ögon. Även om saker faller mig naturligt så är de inte rätt.

Jesus ljus kan lysa över synden i mitt liv så att jag går från död till liv, enbart då kan jag bli fullkomlig i honom. Det är enbart när ljuset lyser över mig som jag kan börja förändringen. Det är så sjukt svårt att ändra sitt synsätt idag. Vi lever i en värld där all världens frestelse är över oss hela tiden, mitt framför ögonen ser vi perversiteter som tidigare generationer aldrig under några omständigheter skulle acceptera. Media matar världen med all skit, all omoral, all odisciplin och själviskhet att folk helt enkelt har blivit sina egna Gudar. När man lever i en värld som är så , så är det svårt att simma mot strömmen och tänka annorlunda. Men det finns en hjälp för att komma till den insikten och det är genom den helige ande. När Jesus dog på korset för oss, så gav han oss all liv i världen, och vi har en ande på vår sida för att vinna kampen över köttet. Frågan ä,r vill vi vinna kamperna? Låt inte ditt kött svara på den frågan!

Jesus kärlek till er!


RSS 2.0